jag har kanske alltid varit känslig men aldrig verkligen skrivit eller pratat om det. Nu är det någonting som har ändrats. Den här känsligheten har bara ökat också. Jag tror mycket av det hör att göra med byte av skola och klass.
Min förra klass var fantastisk och alla gillade alla, så var det bara. Jag kände mig hur trygg och glad som helst varje gång jag satte mig på samma gamla vanliga buss de tidiga mornarna. Jag känner inte riktigt så länge. Jag säger inte att jag inte har en bra klass för det har jag verkligen. Det finns personen man trivs jätte bra med och sådana man trivs mindre med men så brukar det va i alla klasser. Det har även uppstått mycket bråk som inte handlar om mig men som jag ändå lägger mig i för för mig är det viktigt. Jag har underbara vänner som alltid stöttar mig men ibland känns allting så fel. jag är inte lika galen som jag var under sommarlovet, kanske är det för att allvaret har dragit igång. Jag vet att jag måste lyckas med allt så är det bara. Det går inte att ändra på någonting längre! dessa känslor får jag bara då och då för ibland mår jag verkligen bäst och jag vet att ingen kan ha det bättre än mig vissa stunder.
alla fina stunder med bästavän då vi alltid skrattat magen av oss, alla fim- och myskvällar med dom mest fantastiska människorna på jorden, alla andra fesligheter ni fått mig att känna mig så bra på. Så behövd, så uppskattad.

Sonia, Lovisa, Linnea, Jenny, Michelle, Louise, Josefin, Linnea B, Kevin, Ellinor, Adam, André, Johan, Maria, Märta, Emma, Markus, Jenny, Sofia, Arda, Nadja, Daniel, Linnea G, rebecka.
Ni vet inte hur sjukt uppskattade ni är! Asså verkligen!